Vad är förändrat i den nya visselblåsarlagen?
Skydd för anställda som slår larm om missförhållanden eller oegentligheter, antingen internt på arbetsplatsen eller till myndigheter och massmedia, finns sedan tidigare i svensk lagstiftning. I den nya lagen stärks dock skyddet på flera punkter jämfört med hur det ser ut idag. Här sammanfattar vi de största förändringarna:
- En bredare personkrets. Medan det befintliga skyddet endast omfattar anställda och inhyrda arbetstagare omfattar den nya lagstiftningen även ytterligare grupper, såsom arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, företagsledning samt aktieägare som är verksamma i bolaget.
- Allmänintresse räcker. Enligt befintlig lagstiftning krävs det i stort sett att det är fråga om ett brott som kan ge fängelse för att du ska få slå larm. Enligt den nya visselblåsarlagen har du rätt att larma om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av det som kommer fram, oavsett eventuell straffpåföljd.
- Hårdare sekretesskrav. Uppgifter om visselblåsarens identitet omfattas i den nya visselblåsarlagen av den starkaste formen av sekretess och får under inga omständigheter lämnas ut.
- Nya krav på rapporteringskanaler. Arbetsgivare med minst 50 anställda är enligt den nya lagen skyldiga att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning (läs mer om detta här nedan).
Vad menas med interna rapporteringskanaler?
Syftet med interna rapporteringskanaler är att tillhandahålla vägar för de som behöver larma så att de kan göra det på ett tryggt och säkert sätt. Som anställd ska du kunna rapportera in ett ärende skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Det ska också finnas tydliga rutiner på arbetsplatsen för att följa upp ärenden och återkoppla till den som larmat.
Vad behöver jag som arbetsgivare tänka på?
Vissa verksamheter har redan någon form av visselblåsarkanal på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana funktioner och där blir det nu (utom för de allra minsta företagen) alltså obligatoriskt att komma igång med såväl tekniska lösningar som rutiner som uppfyller kraven i den nya visselblåsarlagen.
Frågor som du och ditt företag behöver ta ställning till är till exempel:
- hur rapporteringskanalen ska se ut (e-post, telefon, fysiskt möte eller digital lösning)
- vem/vilka som ska agera ansvarig person, avdelning eller team för utredning av ärenden
- hur och när uppföljning och kommunikation kring ärenden ska ske - hur ni säkerställer skyddet av visselblåsarens anonymitet.
Hur lång tid har vi på oss?
Den nya lagen började gälla den 17 december 2021, men beroende på storlek har företag och organisationer olika lång tid på sig att införa de obligatoriska visselblåsarkanalerna. Till den 17 juli år 2022 ska alla arbetsgivare med minst 250 anställda och alla offentliga arbetsgivare med 50–249 anställda ha en rapporteringsfunktion på plats. Är ni en privat arbetsgivare med 50–249 anställda? Då har ni lite längre tid på er eftersom deadline är först den 17 december år 2023.
Intern rapporteringskanal direkt i ditt personalsystem via Flex HRM och Qnister
Du vet väl om att vi på Flex Applications kan erbjuda en digital lösning som tillgodoser behovet av en säker och användarvänlig rapporteringskanal som en integrerad del av vårt personalsystem Flex HRM? Via den nya visselblåsarfunktionen som erbjuds i samarbete med Qnister kan du som medarbetare rapportera ditt ärende tryggt och anonymt direkt in i Qnisters molntjänst.
Kontakta oss gärna om du vill veta mer!