Så funkar CSRD – 6 frågor och svar om det nya hållbarhetsdirektivet

Från koldioxidutsläpp till jämlikhet och arbetsvillkor – med CSRD skärps kraven för hur företag redovisar sin påverkan på människor och miljö. Men vad innebär det nya hållbarhetsdirektivet i praktiken? Vilka företag berörs? Och vad är HR:s roll i det hela? Här får du svar!

Grönt, klimatsmart och cirkulärt. Etiska leveranskedjor och schyssta arbetsvillkor. Aldrig tidigare har det pratats så mycket hållbarhet som just nu. Tycker du (som många andra) att det känns snårigt att navigera i en djungel av förkortningar och begrepp? Funderar du över vad ditt företag kommer behöva rapportera, och när? I denna artikel ska vi göra vårt bästa för att räta ut dina frågetecken kring hållbarhetsrapportering med fokus på det nya direktivet CSRD.

Vad är CSRD?

Låt oss börja i rätt ände, vad betyder CSRD? Jo, CSRD är förkortningen för Corporate Sustainability Reporting Directive (eller på svenska Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) och innebär strängare krav på hur företag redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan. Direktivet ersätter det tidigare ramverket för hållbarhetsrapportering som vi har haft sedan 2014 och är en del av den så kallade gröna given med målet att EU ska bli klimatneutralt till år 2050.

Den 29 maj 2024 röstade Riksdagen igenom nya regler om hållbarhetsrapportering som implementerar CSRD i svensk lag. Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2024.

Vad är syftet med de nya reglerna?

Som att jämföra äpplen med päron. Så skulle man kunna beskriva problemet med den hållbarhetsrapportering som sker idag, något som EU nu alltså vill komma till rätta med. Hittills har det nämligen saknats en standardiserad mall för vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, med resultatet att företagen i princip själva kunnat välja vad som ska vara med (och inte vara med).

Med CSRD däremot är tanken att alla företag ska mäta och presentera samma nyckeltal på ett mer enhetligt sätt (även om kraven kommer att skilja sig något åt mellan olika branscher). Genom att hålla isär äpplen och päron blir det lättare för investerare, kunder och allmänheten att jämföra hur olika företag levererar på hållbarhetsfronten.

Måste alla företag rapportera enligt CSRD?

Nej, kraven gäller inte alla företag, men betydligt fler än tidigare. Till skillnad från det tidigare ramverket NFRD, som främst omfattade de största företagen, kommer CSRD även att inkludera fler medelstora bolag baserat på storlek och omsättning. De första svenska företagen börjar rapportera 2025 för året 2024, inledningsvis de som redan omfattades av NFRD. För medelstora företag kan det dröja längre, beroende på när de når tröskelvärdena i CSRD.

Dessa tidsgränser gäller:

• För de största företagen (över 250 anställda eller omsättning över 40 miljoner euro): Rapporteringskrav från och med räkenskapsåret 2024, med första rapporteringen 2025.

• För medelstora företag (50–250 anställda eller omsättning 10–40 miljoner euro): Beroende på specifika tröskelvärden kan rapportering krävas från och med räkenskapsåret 2026 eller senare.

Vad är det som ska rapporteras?

Klimat och miljö – det är antagligen vad de flesta först associerar till när ordet hållbarhet kommer på tal. Samtidigt är du kanske någorlunda bekant med begreppet ESG – en förkortning som vittnar om att hållbarhet är en betydligt större sak än så. Begreppet ESG står alltså för Environmental, Social and Governance (eller på svenska Miljö, Socialt ansvar och Bolagsstyrning). Det också dessa tre områden som står i fokus för CSRD-rapporteringen, så låt oss ta en närmare titt på vart och ett av dem:

• Miljö: Här ryms bland annat klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser samt biologisk mångfald.
  
  
• Socialt ansvar: Detta innefattar bland annat jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter, jämlikhet och arbetsförhållanden i alla led av bolagets verksamhet.
  
  
• Bolagsstyrning: Här ryms frågor kring exempelvis styrelsens roll och sammansättning, arbete mot korruption och mutor, hur regelverk efterlevs och så kallad due diligence, det vill säga processen att granska ett bolag i samband med ett förvärv.

Vilka är de största förändringarna i CSRD?

Att tuffare spelregler för företagets hållbarhetsarbete väntar är alltså tydligt – men vad exakt är det som är nytt i CSRD? Här är de viktigaste punkterna att ha koll på:

• Omfattar fler företag. Tidigare var rapporteringen ofta frivillig men med CSRD blir den obligatorisk för ett större antal företag.
  
  
• Ny gemensam standard. Rapporteringen ska följa något som kallas European Sustainability Reporting Standards, eller ESRS. Detta är en ny gemensam rapporteringsstandard och skulle kunna beskrivas som själva ryggraden i företagets hållbarhetsrapport.
  
  
• Dubbel väsentlighetsanalys – att se på hållbarhet från två håll. Framöver måste företag analysera sin hållbarhetspåverkan utifrån två olika perspektiv: dels hur företagets verksamhet påverkar människor och planet, dels hur det som sker med planeten (exempelvis klimatförändringar) påverkar företaget.
  
  
• Hårdare granskning. Företagets hållbarhetsrapport ska granskas av en revisor eller annan extern granskare för att säkra en god kvalitetskontroll.
  
  
• Årsredovisning + hållbarhetsrapportering = sant. För att ytterligare öka transparensen blir hållbarhetsrapporten nu en integrerad del i årsredovisningen. Dessutom ska den tillhandahållas i ett digitalt format.

Läs mer: Nyhet i Flex HRM Travel och Expense: Förenkla hållbarhetsrapporteringen av tjänsteresor.

Vad innebär det här för HR?

Så, hur kommer HR in i bilden, undrar kanske du? Jo, som vi tidigare har varit inne på ställer CSRD nya krav på företag att rapportera inte bara om miljö- och klimatfrågor utan även om hur de hanterar mänskliga resurser. För HR innebär det ett större ansvar för att samla in och rapportera viktiga nyckeltal kopplade till:

• Mångfald och inkludering, till exempel könsfördelning, åldersstruktur och representation av olika grupper
• Löneskillnader mellan könen
• Arbetsförhållanden, såsom anställningsformer, lönenivåer och arbetsmiljörisker
• Medarbetarnöjdhet, baserat på engagemangsmätningar och trivselundersökningar
• Sjukfrånvaro, inklusive kort- och långtidssjukskrivningar
• Personalomsättning, både frivillig och ofrivillig
• Föräldraledighet och familjerelaterad ledighet
• Kompetensutveckling, såsom utbildningsinsatser och möjligheter till karriärutveckling

Med detta sagt kommer det också vara viktigare än någonsin för arbetsgivare att bygga upp effektiva rutiner och verktyg för att samla in data och sammanställa nyckeltal kopplade till personalen.

Vi hjälper ditt företag med digitaliseringsresan inom HR!

Vi på Flex Applications har lång erfarenhet av att tillhandahålla användarvänliga system för personaladministration som ständigt utvecklas för att möta både dagens och morgondagens krav. Med Flex HRM hjälper vi chefer och HR-ansvariga att få en effektivare och tryggare vardag – bland annat genom att samla all data om medarbetarna på ett ställe och erbjuda smarta verktyg för HR-nyckeltal och statistik.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa ditt företag att ta nästa steg på digitaliseringsresan inom HR? Kontakta oss!

Psst… Vill du ha fler artiklar som denna i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev! 

Lost i hållbarhetslingot? Här kommer en liten ordlista till din hjälp. 

ESG (Environmental, Social and Governance)

En uppsättning riktlinjer indelade i huvudområdena miljö, socialt ansvar och bolagstyrning. Ingen lagstiftning utan snarare ett paraplybegrepp för företags hållbarhetsinsatser. 

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)

Ett nytt EU-direktiv som kräver att företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett mer standardiserat sätt. Syftet är att öka transparensen och jämförbarheten mellan företags hållbarhetsrapportering. 

ESRS (Environmental, Social, and Governance Reporting Standards)

En ny gemensam standard kopplad till CSRD med detaljerade regler för hur hållbarhetsrapporteringen ska gå till. 

Dubbel väsentlighetsanalys

En metod för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för ett företag. Den väger in både hur företaget påverkar omvärlden (exempelvis miljö och samhälle) och hur hållbarhetsfaktorer påverkar företagets ekonomi och affärsmodell. Detta är en central del av CSRD och styr vilka hållbarhetsaspekter företaget måste redovisa.